Reflektioner vid läsning av Andy Swanns The Human Workplace

Task 1: What is a human organization?
How would you define a human organization?
What would it feel like to work there?
Three ideas for things you could do now to help your organization focus on people

Andy Swann, The Human Workplace (eget urval från introduktionen)

Nu när jag har fått lite distans till det, så kan jag öppet erkänna att det tog ett ganska bra tag för mig att bli bekväm i rollen som konsult. Den första tiden, dom första åren faktiskt, gick jag runt med en ständig känsla av otillräcklighet och av att inte riktigt kunna leva upp till förväntningarna. Jag hade en väldigt oklar uppfattning om vilka förväntningarna på mig egentligen var, men jag var helt övertygad om att jag inte motsvarade dom, och jag lyckades inte skaka av mig den känslan oavsett hur hårt jag jobbade. Det var under den här tiden jag fick plocka fram mitt tandskydd ur byrålådan igen, för efter några lugna år började jag gnissla tänder igen på nätterna.

Ibland kan insikter komma från oväntade håll, och en början till förändringen för min del var när jag läste ett inlägg på Facebook (jag hade fortfarande ett konto då) som en väninna till min fru hade delat. Jag minns inte detaljerna längre, men det ifrågasatte det rimliga i att så många människor går omkring och känner sig otillräckliga. Jag vill minnas att inläggsförfattaren uttryckte det som att vi hade köpt in på bilden av att vi måste kvalificera oss till positionen som fullvärdiga personer, att vi måste göra oss förtjänta av respekt och förtroende, och att många av oss kände att vi inte motsvarade kraven. Jag kanske inte lyckas förmedla det omvälvande i budskapet, men för mig innebar det ett genomgripande perspektivskifte, och jag frågade mig vems kravbild det var jag försökte leva upp till egentligen och av vilken anledning jag erkände dom här personernas rätt att ställa sådana krav.

Ungefär samtidigt stötte jag i yrket på de lean-agila principerna, varav en verkligen slog an en sträng hos mig: respekt för människor. Jag tyckte att den verkligen sammanfattade vad det handlade om på ett väldigt kortfattat och enkelt sätt, och jag tror att det är en framgångsfaktor för ett lyckat rättesnöre: att det är en princip som ständigt är aktuell, uttryckt i ett format som är lätt att komma ihåg. Uttrycker den här handlingen respekt för människorna som är inblandade? Inte? Gör inte så då. Så jäkla enkelt kan det vara ibland, menar jag.

Andy Swann träffar enligt min mening väldigt rätt när han skriver att en mänsklig arbetsplats ”skapar relationer snarare än transaktioner”. Något säger mig att det kommer vara en sån där princip som jag bär med mig hädanefter. Det ingår helt klart i min bild av en mänsklig arbetsplats. Respekt, förstås, inte bara för människorna inom organisationen, utan även för dom utanför den. Och för miljöerna vi alla är beroende av. För dom andra levande varelser vi delar dom miljöerna med.

När det kommer till några ledord för att sammanfatta min bild av hur man borde kunna nå framgång som en mänsklig arbetsplats, så skulle jag vilja lyfta fram ledorden för den här sajten: Empati. Nyfikenhet. Handlingskraft. Jag tror att dom egenskaperna borde kunna bära rätt långt oavsett vad man företar sig. Och det är ju i grund och botten vad ett företag är: något man företar sig.